På nyårsafton gjorde några goda vänner till mig egen blåbärssorbet (som en del av en fantastisk efterrätt, en av de bättre jag ätit) och vi började diskutera KRAV-märkning av vilda bär. Den första tanken som jag tror slår de flesta är – blåbär växer ju vilt i skogen så då kan det väl inte vara så stå viktigt eller göra så stor skillnad att köpa just dessa KRAV-märkta. Men min kompis, som precis hade läst om detta, berättade att märkningen inte bara gäller själva bären utan också området där bären växer, både dess läge och hur den använts tidigare. Själva området i sig ska alltså vara KRAV-godkänt.
Vad innebär då det? Jo, marken får inte ha konstgödslats och besprutats de senaste tre åren. Området får inte ligga för nära trafikerad väg eller annan föroreningskälla. Mindre gifter i miljön där bären växer helt enkelt.
Så även om bären växer vilt och inte besprutas så är risken för att dina barn får i sig gifter betydligt mindre när du väljer KRAV-märkta bär. Just för att miljön och jorden där bären växer är reglerad.
För er som står i startgroparna att byta en eller flera varor till ekologiskt kanske inte bär är prio ett, men om man som hemma hos mig har en 2-åring som allrahelst äter frysta blåbär och hallon flera gånger varje dag, så känns det absolut som en eko-vara som landar i vår kundkorg även fortsättningsvis!
Den fantastiska efterrätten på nyårsafton innehållande b.l.a blåbärssorbet är under komposition.
Smält choklad som fått stelna och bilda en snygg ruta för hallonsåsen.
Och det slutgiltiga resultatet, med kanderat myntablad!
Källa: Krav (Vilda bär som KRAV-märks – vad är det för särskilt med dem?)
