Därför bör alla ta giftminimering på allvar

Visste du att en av de varugrupper där man i kontroller hittar flest förbjudna hälsoskadliga ämnen är i leksaker?* Ta ett djupt andetag innan du läser vidare. Ja, man blir rent utsagt förbannad! Hur kommer det sig att producenterna inte tar ansvar och ser till att de leksaker vi köper till våra barn inte är hälsofarliga? Andas igen… Så där ja.

Låt oss gräva lite djupare…

Kemikalier finns överallt omkring oss, i leksaker, kläder, elektronik och de byggprodukter våra hus är tillverkade av. Kemikaliers funktion handlar ofta om att få till en önskvärd egenskap i ett material, ett klassiskt exempel är mjukgörande kemikalier i plast (ftalater). Över 100 000 kemikalier används idag av samhället. Kemikalieindustrin är en bransch som så många andra går framåt i rasande fart och är en stor bidragande faktor till vår ökade välfärd globalt.

Men forskarna då, vad säger de?

Forskningen pågår, men går inte tillräckligt fort. När vi pratar kemikalier som refereras till i denna blogg är det dessutom kemikalier som ger negativ hälsopåverkan på lång sikt och den forskningen tar tid. Från tiden att ett ämne släppts ut på marknaden till dess att forskare kan bevisa att det är skadligt kan det ha gått tio år och under den tiden har vi och våra barn fått vara försökskaniner i ett globalt kemikalieexperiment.

Det forskare har kunnat se är samband mellan ökade folksjukdomar såsom cancer och diabetes, vilka ökar i sådan takt att det inte bara kan vara arvet som är avgörande, utan även miljön vi växer upp i. Exempel på trender forskare har kartlagt i samhället och som forskare tror har att göra med vår ökade exponering av de så kallade hormonstörande ämnena är:

– störd könsutveckling hos pojkar (till exempel testiklar som ej vandrat ner i pungen vid födseln och förkortat avstånd mellan anus och könsorgan).

– tidigare pubertetsstart hos flickor, vilket kan leda till ökad risk för bröstcancer i senare ålder.

– beteendestörningar som autism, adhd och depression ökar.

– cancer hos barn ökar där leukemi och hjärntumörer är vanligast.

– ökning av testikelcancer som man kopplar till hormonell påverkan under fosterstadiet.

– fetma och diabetes har ökat över hela världen, diabetes typ-2 har mer än dubblats sedan 1980.

Forskning har även kunnat visa på samband mellan användning av vissa kemikalier och ökad risk för astma och eksem hos barn. Detta är ämnen som t.ex. finns i plastgolv, inomhusfärger och rengöringsmedel.

Det finns andra ämnen som används för deras vatten- och smutsavvisande egenskaper, så kallade perflourerade ämnen, som är svåra att bryta ner och lever kvar i ekosystemet. Dessa ämnen återfinns i vårt dricksvatten och i livsmedel och misstänks störa reproduktionsförmågan och orsaka cancer. Vissa kommuner i Sverige har varit tvungna att stänga vattenverk pga. för högt uppmätta halter.

Det finns dessutom för lite forskning på hur kemikalier samverkar och hur det påverkar våra barn. Vi vet bara att effekterna troligtvis blir större tillsammans är var och en för sig (1 +1 =3) och detta brukar forskarna kalla kombinations- eller cocktaileffekten. En god nyhet är att i ett pressmeddelande från 15:e januari 2015 meddelas att Swetox (Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper) får 60 miljoner kronor från EU till ett fyra-årigt projekt med syfte att kartlägga just hur blandning av kemikalier påverkar barn, där ett av målen är att i framtiden kunna hitta bättre metoder för riskbedömning av nya kemikalier.

Varför är barn mest utsatta?

Barn får redan tidigt, som foster, i sig upplagrade miljögifter från mamman. I studier på barn mellan 11 och 15 månader gamla har man visat att barnen bär på halter av så kallade flamskyddsmedel som var två till tre gånger så höga som mammans.

Barn är mycket mer utsatta eftersom:

– de äter och dricker mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt,

– små barn rör sig nära golvet och dammet som innehåller mycket giftiga kemikalier,

– små barn suger och biter gärna på leksaker,

– barnens hud är tunnare,

– barn går igenom många känsliga utvecklingsfaser, och

– hjärnan, hormonsystemet och immunsystemet är inte färdigutvecklat och skador kan ge livslånga konsekvenser.

Men vad säger då lagen och politikerna?

Lagen, liksom forskningen, hänger inte med och har svårt att få igenom regler utan bevis från forskningen. En god nyhet är dock att EU ligger i framkant, om man ser globalt, med införandet av en kemikalieförordning år 2007 som heter REACH. Det finns dock många kryphål och många anser att REACH inte är tillräckligt stark. T.ex. så är det bara de kemikalier som produceras mest av som måste kontrolleras. De kemikalier som produceras under 1 ton per år kontrolleras inte alls. Det saknas också lagstiftning kring innehållsförteckningar, vi vet inte vad en leksak innehåller till exempel ,och blir därför som konsument förda bakom ljuset när det gäller många varugrupper. REACH gäller inte heller alls för importerade varor utan bara för varor tillverkade inom EU. REACH är alltså inte tillräcklig för oss som konsumenter att känna oss trygga med att det vi köper i affären inte innehåller hälsoskadliga kemikalier. Striktare lagar och kontroller behövs. Vi ser också att i dagens globaliserade samhälle där nästan all tillverkning sker i Kina behövs det starkare internationell upplysning och reglering. Leverantörsleden är ofta långa och komplexa och det kan finnas rester av farliga ämnen i produktionen som är svåra att spåra.

Därför är din insats viktig!

Så vad är då svaret på frågan om producenterna verkligen tar ansvar för kemikalier i en produkt innan den släpps ut på marknaden? Svaret är nej, vi kan inte vara helt trygga med det som samhället ser ut idag. Det finns dock ljus i tunneln och det är att vi ser exempel på producenter som ligger före lagen genom att de själva tar ansvar och ratar innehåll som misstänks vara hälsofarligt. Hurra!

Det bästa du kan göra som konsument är att använda din makt att faktiskt välja bra och säkra produkter och rata dåliga. Det gör du till exempel genom att…

… göra kloka medvetna val vid nyinköp (läs på innan och fråga vad produkten innehåller),

… ifrågasätta produkter du har hemma (kontakta leverantörerna och fråga vad produkten innehåller), och

… sprida vidare budskapet till fler så att fler kan agera.

Då ökar vi efterfrågan på liknande produkter och producenter tvingas ställa om till vad vi konsumenter efterfrågar.

På så sätt har varje enskild människa där ute en viktig roll och makt att förändra samhället och bidra till en säkrare och giftfri vardag för dig, dina barn och barnbarn.

Det finns mer än 100 000 kemikalier i samhället. Dess effekter och hur de samverkar är fortfarande en olöst gåta.

Det finns mer än 100 000 kemikalier i samhället. Dess effekter och hur de samverkar är fortfarande en olöst gåta.


* Erfarenheten från tillsynen åren 2011 – 2014 är att regelöverträdelser är vanliga inom varugrupperna leksaker och hemelektronik. Mellan 10 till 15 procent av de analyserade varorna i dessa grupper uppfyllde inte bestämmelserna. (Kemikalieinspektionen)

Källor:

WHO (”State of the science of endocrine disrupting chemicals, 2012″)

Kemikalieinspektionen (Handlingsplan giftfri vardag 2015-2020)

Karlstad universitet (Könsutveckling störs vid exponering av ftalater)

Karlstad universitet (Ämnen i vardagen ökar risk för allergi)

Karlstad universitet (PVC mattor i tidig barndom kan kopplas till astma 10 år senare)

Karolinska institutet (Fler kemikalier i vardagen: barnen mest utsatta)

Stockholms universitet (Två till tre gånger högre halter av bromerade flamskyddsmedel i små barn jämfört med deras mammor)

Stockholms universitet (Stora risker med hormonstörande ämnen)

Swetox (60 miljoner kronor för forskning om barns exponering för blandningar av kemikalier)

Svenska dagbladet (Gifter i dricksvatten ska nu kartläggas)

Du kanske också gillar...

2 svar

  1. 18 februari, 2015

    […] För att bygga argumentation kring varför detta bör vara en prioriterad fråga kan du också läsa vårt tidigare inlägg – Därför bör alla ta giftminimering på allvar. […]

  2. 23 april, 2015

    […] Vad möts ni av för myter och påståenden kring giftminimering? Berätta gärna! För er som vill fördjupa er ännu mer kring effekterna av kemikalier, läs vårt tidigare inlägg ”Därför bör alla ta giftminimering på allvar”. […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>