Bisfenol-A. Om de tillåtna hormonstörarna till vardags.

bisfenol-guiden

Det första hormonstörande ämnet vi kommer att djupdyka i är bisfenol-A (BPA). Du hittar detta ämne i bland annat genomskinlig och slagtålig plast vid namn Polykarbonat, i matförpackningar av metall samt i kvitton och biljetter. Det är skyddsplasten på insidan av konservburkar och läskburkar som innehåller BPA. Även plast märkt med nummer 7 kan innehålla BPA, men behöver inte göra det.

Lagstiftningen inte tillräcklig för att skydda våra barn

Enligt en utredning från EU är vår exponering för BPA via material som kommer i kontakt med livsmedel betydligt större än exponering via den yttre miljön. Våra minsta barn är delvis skyddade från detta genom att man 2013 förbjöd att använda BPA i förpackningar avsedda för barn under 3 år, t.ex. i  locken till barnmatsburkar. Det är även förbjudet i nappflaskor sedan 2011. Men faktum är att barn som äter “vanlig” mat, t.ex. en köttfärssås med krossade tomater från konservburk, riskerar att få i sig BPA och foster som är de allra känsligaste för dessa ämnen utsätts via den mat mamman äter. Därför är det viktigt som gravid att försöka undvika detta ämne tills vi har ett totalförbud.

Varför gör inte Sverige som Frankrike gjorde i början av året och införd ett totalförbud för BPA i alla material som kommer i kontakt med mat?

BRA finns inte på REACH kandidatlista

BPA finns ännu inte med på REACH kandidatlista över särskilt farliga ämnen, men däremot finns det med på den så kallade SIN-listan. SIN står för Substitute It Now och har upprättats av organisationen Chemsec som ett hjälpmedel för företagen själva att gå före lagen och fasa ut ämnen som forskare vet eller misstänker vara skadliga. Idag har vi ca 160 ämnen på kandidatlistan och ca 800 ämnen på SIN-listan. Det säger väl något om att lagstiftningen fortfarande går för långsamt! Chemsec skriver i en press release i juni i år en vädjan till företagen att sluta använda hormonstörande ämnen och listar 32 stycken hormonstörande ämnen som ännu inte finns på kandidatlistan (men på SIN-listan), där bland annat BPA.

Kung Markatta är ett bra exempel på ett företag som själv gått före lagen och börjat med bisfenolfria konservburkar! Titta efter deras egen märkning – ”Bisfenolfri”.

Kung Markatta

Kung Markatta har en egen märkning av sina konservburkar som visar vilka som är fria från bisfenoler.

Vår Bisfenol-guide

Många känner till att BPA används som en skyddshinna på insidan av konservburkar, men visste ni du det även används på insidan av kaviar- och mjukosttuber? Denna upptäckt gav oss inspiration att starta Bisfenol-guiden – en guide som ständigt växer och fylls på med information av oss och även er läsare. I guiden kan du enkelt söka på produkt och förpackningstyp och se om förpackningen innehåller någon bisfenol eller inte.

Med hjälp av våra färdiga mejl-mallar är det också enkelt att mejla en tillverkare och fråga om en specifik produkt. Nu senast inför Midsommarhelgen ställde vi frågan till Garant och Abba kring deras sillburkar i glas med metallock då locken ofta är lackade med BPA. Surfa till vår Bisfenol-guide för att se om det finns bisfenoler i locken eller inte!

kaviartub

Krav har i dagsläget inget förbud mot BPA i sitt regelverk för förpackningar, utan det träder i kraft först 2018, alldeles för långsamt tycker vi.

Kvitton är en annan exponeringskälla

Kvitton gjorda av så kallat termopapper är nästa källa för BPA-exponering. Tänk den dag då vi kan få elektroniska kvitton från butikerna överförda direkt till en app i telefonen – dels så sparar vi på jordens resurser och dels så slipper vi onödig BPA-exponering! Personligen brukar jag tacka nej till kvitton när jag handlar mat, däremot vid större inköp så sparar jag undan det på ett ställe där barnen inte kommer åt det.

BPA kvitto

Vissa butiker har infört BPA-fria kvitton, tyvärr kan de då istället innehålla ett annat hormonstörande ämne – Bisfenol-S

Sammanfattningsvis

Det är lätt att känna sig uppgiven, men faktum är att om man bara vet var de hormonstörande ämnena finns och vilka de primära exponeringskällorna är så är det lättare att undvika dem. När det gäller just BPA så kan vi dessutom minska nivåerna i kroppen genom att minska vår exponering. Så sammanfattningsvis är våra råd till dig följande

  • undvik konservburkar, metalltuber och läskburkar med skyddsplast av BPA på insidan – använd gärna vår Bisfenol-guide som hjälpmedel
  • undvik polykarbonatplast (klart och genomskinlig plast) i kontakt med livsmedel
  • låt inte dina barn leka med kvitton och biljetter
  • minimera om möjligt din egen direkta hudkontakt med kvitton

Nästa hormonstörande ämne vi kommer att skriva om är ftalater, men hör gärna av er i kommentarsfältet med era frågor och funderingar så länge!


Källor: Kemikalieinspektionen – Bisfenol A (BPA), Naturskyddsföreningen Hormonstörande ämnen, Den onda badankan (Johansson, 2012), Ny teknik – Förbud mot bisfenol A föreslås, Chemsec (The 32 to leave behind – EDCs relevant for REACH (2015).

Du kanske också gillar...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>